linaeve

Det har regnat i tre dagar nu. Vilket betyder, paraplybråk, lerspringning till vagnen, till då en vagn som luktar blöta morgorntrötta allmänt irriterade människor. Och det är alltid någon som luktar lite extra av någon otrevlig lukt. Svårt att förklara den lukten med ord, men sätt er på en vagn en regnig morgon skall ni se.
Man slår sig ner med väska och ett bråkigt paraply intill någon som suckar högt och flyttar sig så långt in mot fönstret som det bara går. Sen sitter man där och är nästan sura på varandra. Oklart varför egentligen. Sen suckar jag tillbaka när jag måste resa på mig och släppa fram han som skall av. Bara för att markera, vad jag vill markera där är också oklart. Men jag gör det.
Och så är det med det. Annars börjar löven bli lite gula och vissa löv har redan gett upp och seglat ner på gatan. Jag själv cyklar och svär lite åt den hård vinden som skapar mjölksyra i låren. Jag cyklar förbi Järntorget och tänker på våren då det var rosa körbärsträd som stod i blom. Det var fint.