Dagen med D.

Idag började löven verkligen bli lite för gula och falla ner mot marken. Jag var i Kungsbacka, min antiklimax stad. Jag både hatar och inte hatar den stan. Varje gång då dem ropar ut på pendeltåget " Kungsbacka nästa, nästa kungsbacka, tåget slut station!". Så hugger det i mig. Så mycket minnen som skriker åt en när man går nerför kungsbackas gator. Den där gränden som man hånglade med någon en gång för längesedan. Bryggan man låg på en solig dag i agusti typ 2009 med tron på att man träffat den rätte. Bänken man satt på med trasigtt hjärta och nare på kinderna. Allén man cyklade dag ut och dag in till skolan. Vägen man kraschade med cykeln på som åtta åring.
Ja ni förstår, hade kunnat hålla på att rabbla minnen i timmar men det blir ju tråkigt att läsa tillslut.
Nu kom jag dock av mig.. Vad jag skulle skriva. Var inte medningen att skriva så mycket om Kungsbacka. Tror jag slutar här.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0